Europaparlamentet föreslår större långtidsbudget och vill stärka regionernas roll

Budgetutskottet vill att regionerna ska ha en tydlig roll i genomförandet av EU:s nästa långtidsbudget. Samtidigt föreslår ledamöterna att budgetramen för 2028-2034 höjs med tio procent.

Inför förhandlingarna om den fleråriga budgetramen (MFF) har Europaparlamentets budgetutskott antagit sin ståndpunkt. Förslaget gäller den övergripande budgetramen för hela EU:s utgifter 2028-2034 och är inte ett lagstiftningsförfarande. Europaparlamentet vill sen en 10-procentig ökning av budgetens omfattning jämfört med EU-kommissionens förslag från juli 2025. Den föreslagna nivån är 1,27 procent av EU:s BNI och ledamöterna vill att återbetalningen av NextGenerationEU-lånen hanteras utanför budgettaket.

Fördelning och prioritering i budgetramen

Utskottet vill att den ökade finansieringen fördelas jämnt mellan de tre huvudområderna i långtidsbudgeten: inre politk, externa åtgärder och administration. Inom inre politik ingår flera områden som är centrala för regionernas utveckling, ett av dem är sammanhållningspolitiken. Ledamöterna anser att dessa områden behöver tydliga och tillräckliga anslag för att EU ska kunna möta ekonomiska, sociala och klimatrelaterade utmaningar.

Dessutom betonar utskottet att långtidsbudgeten ska vara en investeringsbudget som stödjer EU:s politik, regioner, företag och medborgare. De motsätter sig också en utveckling där EU-budgetens genomförande i högre grad nationaliseras. En modell där varje medlemsland utformar egna planer riskerar enligt utskottet att minska transparensen och skapa konkurrens mellan mottagare av EU-medelm vilket kan påverka regionernas möjligheter att ta del av finansiering.

Ökade satsningar på regionalt viktiga program

Ledamöterna vill se förstärkta satsningar på program som är viktiga för regional utveckling och innovation. Det gäller bland annat Europeiska konkurrenskraftsfonden (ECF), Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Erasmus+, AgoraEU och EU:s civilskyddsmekanism. De vill även se särskilda anslag till EU4Health och LIFE-relaterade insatser inom ECF.

När det gäller EU:s externa åtgärder anser ledamöterna att de föreslagna medlen inte räcker och efterfrågar mer finansiering till utvidgning, utvecklingssamarbete, stöd till Ukraina, humanitärt bistånd och multilateralt samarbete.

Nya intäkter för att finansiera budgeten

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att införa nya egna medel för att finansiera EU-budgeten och betala tillbaka lånen inom NextGenerationEU. EU-kommissionen har föreslagit flera nya intäktskällor, bland annat kopplade till företagsbeskattning, utsläppshandel och import av koldioxidintensiva varor. Europaparlamentet vill se att medlemsstaterna snabbt enas om dessa nya inkomster för att säkerställa en stabil och långsiktig finansiering av budgeten.

Vad händer nu?

När Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt i Plenum med omröstning planerad till den 29 april, kan förhandlingarna med rådet inledas, förutsatt att medlemsländerna också enats om sin position. Eftersom budgetramen måste godkännas av Europaparlamentet lyfter ledamöterna att deras prioriteringar bör tas med i förhandlingarna.

Vidare läsning

Europaparlamentets pressmeddelande om förslaget till större budget (europaparl.europa.eu) Länk till annan webbplats.